Tisdag

Dagen rullade förbi i bra takt, jobb (som alla andra dagar), sprang en runda efter jobbet och sen ner till sjön för att träna inför Vansbro som är nästa helg. Kände att det var dags att börja träna inför det nu! Haha blev 25 min simmat iaf.
Hälsade på lite på uv lägret, så mysigt, jag saknar den tiden lite :)

Sen blev det mat och tårta med familjen och vår släkting från Norge, trevligt värre. Har även packat en snabb packning inför bråvalla, ska ju åka på torsdag men åker redan imorgon till Värnamo så ska ta med allt då, hoppas jag inte glömmer något, :)

Hjärter dam vänder blad, för en ny eskapad. Hon har börjat på en ny roman


Let go

Midsommarhelgen spenderades på Resö med trevligt folk, bastubad på en ö, picknick, havsbad, båtkörning, grillning, fest och gött häng :) tack för det !! Superfin stuga och miljön vid havet är ju underbar! Love it!

Igår sprang jag och för första gången på sjukt länge gick det bra och kändes bra genom hela passet, inte minsta antydning till smärta eller känningar och jag orkade. Ramlade dock i en lerpöl på en åker med lika glad var jag för det och när jag kom tillbaka var jag pigg så tog samma runda en gång till :)

Nu har vi varit ute och badat, kört fyrhjuling och ska nu mysa ner oss i soffan framför film och mat, underbara vänner :)

På torsdag åker vi till bråvallaaaaa, kommer bli grymt!!

Dags att släppa allt nu och gå vidare kanske?


Vätternrundan 15/6-13

Jag gjorde det, bestämde mig för att cykla vätternrundan, var jag ändå anmäld Kunde jag ändå starta och se hur det skulle gå tänkte jag :) slutade vid 21 på fredagen och hade då jobbat sen 05.30 med en paus på 3 h på em. Pappa och mamma mötte mig direkt efter jobbet och skjutsade upp mig mot Motala och starten.
Kom upp, gick till mässtältet, hämtade nummerlapp och köpte energitabletter och gel innan vi begav oss mot campingen där Sara och hennes familj väntade. Vi åt lite snabbt och klockan började närma sig 01.30, dags att sova, klockan ställdes på 03.45 så mycket sömn blev det inte.

Vi vaknade, åt stabil frukost, bytte om och begav oss mot starten. Nu kom ångesten, vad hade jag gett mig in på? Med mellan 15-20 tränade mil på cykeln TOTALT i år skulle jag nu cykla 30 mil i sträck. Paniken infann sig snabbt och klumpen i magen växte, men det är bara att bryta om jag inte orkar tänkte jag.

Klockan blev 05.38 och startskottet gick, vi trampade på men jag släppte team high chapparral redan efter några km, kände att jag inte skulle orka i deras tempo och ville inte dra ner deras tempo för att jag inte orkade heller. Jag trampade iväg ensam och så blev det ca 11 mil framåt. Den sjukaste motvinden, värsta jag känt, man var tvungen att trampa hela tiden, fick inget på köpet. Vid Gränna efter 7 mil ville jag bryta, det var med krampkänningar och mjölksyra jag hoppade av cykeln vid kontrollen, tog lite dricka, en banan och kollade banan. Det var bara 3 mil kvar till Jönköping och där serverades det mat, det ville man ju inte missa! Jag satte mig på cykeln igen och trampade iväg.

I en uppförsbacke mellan Huskvarna och Jönköping cyklade en man om mig, vi pratade lite men inte så mycket mer, han cyklade om och drog iväg.. Mitt självförtroende om att jag hade bra grundkondition började släppa och det började bli riktigt jobbigt psykiskt. Men jag kom till Jönköping, köttbullar, potatismos, lingon, brunsås och mjölk gav mig energi att cykla vidare. 1/3 var gjord och jag var helt slut. Såg mannen som cyklade om mig där vid Huskvarna som satt och åt och skrattade med en tjej och jag tänkte, va skönt för dem att vara två och att ha kul, de såg inte ens trötta ut,

Jag trampade iväg, ännu en gång ensam. Här inne i Jönköping gick det lättare, gick folk på gatorna så man kunde kolla på och så.
Cyklade på och efter tror det är ca 13mil (inte säker) kom jag till Fagerhult, där tänkte jag bryta, på riktigt, jag hoppade av cykeln och satte mig på närmsta bänk, benen värkte och tårarna var nära. Jag startade min mobil för att ringa hem och berätta att jag tänkte hoppa av, men hade fått ett sms av Tina "hur känns det? Kämpa på, god Lasagne i Hjo så dit måste du komma, heja!" Det var 3 mil till Hjo och jag började tänka mat är ju alltid fint! Men att bryta hade övertaget ända tills en tjej (hon som satt och åt i jönköping med han jag hade pratat med i Huskvarna) kom fram, frågade om jag cyklade ensam och om jag ville cykla med dem. Självklart ville jag det och vi var nu 4 personer som trampade iväg. Det var så skönt att cykla med någon man kunde prata med.

När vi kom fram till Hjo hade 3 killar till hakat på oss och vi frågade om de ville cykla med oss efter maten, det ville de. Så vi käkade ihop allihopa och sen satte vi oss på cyklarna igen, rumpan ömmande kan jag meddela!!

Vi cyklade på, var mycket roligare nu, kom bra överens med tjejen, Hanna hette hon och vi hade så mycket att prata om :) vi bestämde att vi ALDRIG ville göra detta igen vilket betyder att om vi någon gång i livet ska ha gjort det måste det bli nu, vi kunde inte ge upp. De sista milen knaprade på, vi räknade ner varje mil och blev så glada när det kom en ny milskylt.

Vi stannade vid varje kontroll i slutet och stoppade i oss lite energi.
När det var 1 mil kvar hände det något i våra kroppar, vi blev pigga, ökade takten och ville bara komma till mål. De tre killarna hade släppt så nu var vi 4 igen, precis som vid Fagerhult. Vi gick i mål sida vid sida och vi hade gjort det! 30 mil, 300 km var avklarade. Det tog ca 14 h 30-40 min har inte kollat men hört det av mamma. Det var det absolut värsta jag gjort i hela mitt liv men nu är det gjort och jag är sjukt stolt och glad över mig själv att jag fixade det! :) och ett stort tack till Hanna och hennes pappa, utan er hade jag aldrig fixat det :)

Nu är det 2 veckor kvar till Vansbrosimmet som är den 3:e delen i klassikern. Nu kör viii!! :D

Du kan om du vill, du är starkare än du tror! Nu ska jag snart iväg och jobba så berättar om midsommarhelgen senare :)


Life goes on

Jag klarade inte tentan, bajs! :( men aja får ta nya tag och skriva den i augusti.. Börjat jobba nu med så dagarna flyter på, träffar fina vänner på kvällarna och tränar lite lätt.

Lördag kvällen spenderades först i Jönköping, Rix fm festivalen och sen en runda till Chappen där jag inte stannade så länge.
I söndags fixade jag här hemma på förmiddagen, drog till Värnamo och fikade med Annie, trevligt, längesen Vi sågs :) hann även med att träffa både Jennie och Matilda innan jag somnade i Amandas soffa! Haha perfekt att ha vänner man kan övernatta hos <3
Igår blev det som sagt jobb och därefter Ullared :) idag jobb, lite shopping och kollade på balen i Värnamo med Amanda. Haha ja där har ni mina senaste dagar.. Träningen är inte värd att nämna, springer en kvart-tjugo minuter då och då, tills knäet säger ifrån, tar lite promenader och så, annars ingenting tyvärr. Får bli ändring nu!
Har blivit sugen på att cykla vätternrundan till helgen ändå, så hoppas någon snäll människa kan ta mitt jobb pass så jag kan det.

Nu blir det sägen för imorgon är en ny dag :D
Jag har världens absolut finaste vänner i mitt liv och jag är otroligt tacksam <3


Close your eyes for a moment

Dags att sova, imorgon gäller det, sista tentan för detta året, sjukt att jag redan läst ett år på universitetet. Det har gått sjukt fort och det har hänt så mycket i mitt liv. Så många omställningar, nya underbara vänner, många plugg timmar och roliga fester. Jag är otroligt glad att jag tog chansen att tacka ja till utbildningen, att jag inte hoppade av när det var som värst. Nu är det en tenta som ska skrivas imorgon, sen tar jag 12 veckor sommarlov som mest ska bestå av jobb och gött häng med fina vänner. Därefter får jag ladda inför ännu ett år i Växjö, har ju 3 år kvar nu..

Idag har jag verkligen pluggat hela dagen så håll tummarna imorgon :) imorgon kväll ska jag och underbara Petra festa till det lite, mot Jönköping och rix fm festivalen, se om det är nåt å ha :)


You

I tisdags gav jag mig ut på en löprunda, backintervall stod på schemat. då det ska vara bra för knäna att springa uppför men inte nedför, var det precis det jag gjorde, jag sprang så fort jag orkade upp ca 400 m och sen gick jag ner igen, joggade lite på plan mark och sen upp igen, upp-ner-upp-ner tills jag inte orkade längre men knäet kändes inte :)

Igår däremot skulle jag ge mig ut igen, en runda tänkte jag denna gången, kom halvvägs sen fick jag gå resten av vägen hem, dumma knä! Tur att fina Essi bjöd på gorme frukost efter, äggröra, bacon och grejer, mums!

Annars rullar det på, sakta med säkert, har grillat med fina vänner ikväll, sjukt mycket mat blev det för att vara 4 tjejer som skulle äta. ni är de bästa som finns, vad skulle jag göra utan er?!
annars händer det inte så mycket, jag har pluggat, har ju tenta på lördag så det behövs ju, låg med böckerna i solen nästan hela dagen idag :) skönt att sommarlovet närmar sig..

Right from the start
You were a thief
You stole my heart
And I your willing victim


Förklaring

Det har varit några minst sagt omtumlande veckor, mitt liv, min trygghet, det bara rasade och det blev ett stort kaos. Svårt att veta vart man skulle göra, vilka vägar man skulle välja, fanns så många beslut att ta. Detta är anledningen till att inga inlägg har skrivits, haft tankarna på helt andra håll. Jag har försökt fylla dagarna med aktiviteter som gör att hjärnan har annat att tänka på och ja, det har fungerat riktigt bra. Jag är så otroligt tacksam över de vänner som verkligen funnits där och visat att de bryr sig på ett sätt som jag aldrig trodde, hade bättre vänner än jag någonsin kunnat drömma om, det gör mig lycklig :)
Vad det gäller träning så hade det lagts lite på is dessa dagar, inte ens träningen har fått mig att må bra men några promenader och kortare löprundor har det blivit. Cykeln till vätternrundan är tillbaka lämnad, det blir med andra ord ingen vätternrunda för mig i år, anledningen är allt för dåligt med träning och ingen motivation/sug efter att cykla så efter många timmars grubblande bestämde jag för att inte cykla. Jag har dock anmält mig till göteborgsvarvet nästa år, hoppas att mitt knä vill springa hela rundan då.

Nu har ni fått en liten förklaring iaf, jag är påväg upp igen, var vid botten men reser mig mer och mer för varje dag som går, jag ska till toppen, stå rakryggad och vara stark. Men hjälp av underbara vänner kommer detta gå, behöver inte skriva era namn för ni vet så väl vilka ni är!

Ta ALDRIG något för givet


RSS 2.0