Tävlingen i bottnaryd
Tävlingen var visst i bottnaryd igår, men det visste jag inte förrän jag kom fram till startplatsen, tjejen med koll! Haha
Väl framme blev det stressigt, det regnade vilket gjorde att vallan vi vallat med fös fast direkt, kom inte en meter framåt. Det var bara att dra av den och kladda på nytt, tur att pappa var med säger jag bara! Haha tillslut fick vi det att fungera och då var det bara att gå till starten och köra.
Första 8 km var de värsta jag någonsin åkt tror jag, det var smalt, gropigt och små hopp hela vägen. långa branta nedförsbackar, blåbärsris i snön, inga spår på hela den sträckan och ja, mer behöver jag inte säga. Den slingan tog för mig lång tid att åka och jag var sjukt irriterad när jag väl åkt den!
Men då kom jag ut på banvallen, en lång raksträcka med lite stigning hela vägen utan en bit då det sluttade lite nedåt. Här fick man kämpa med stakåkniningen och överkroppen fick veta att den levde! Men sånt gillar ju jag så det var bra! Körde där i ca 15-20 km. Därefter skulle man svänga av in på en annan slät bana som man längst ned vände på och åkte de 4 km tillbaka igen, där började jag bli trött, riktigt trött och motivationen började försvinna, hällde i mig två muggar med sportdryck, en mugg vatten och tog ett bett av en bulle för att piggna till. men krafterna kom inte förrän jag mötte en man från hillerstorp som var påväg ner mot vändningen. jag var före en jag kände igen ekade i mitt huvud, det kunde jag ju inte släppa så var tvungen att kämpa på, sen såg jag nästa, en jämnårig kille från hillerstorp, åååh jag var före honom också, sen mötte jag Laila (andreas mamma) jag var mellan 2-4 km före henne och gjorde att jag tände till ännu mer och ville verkligen inte släppa mitt försprång. Jag stakade på rejält och låg bitvis på en kilometertid på under 4 min!
När det var 10 km kvar var det en annan tjej som jag inte vet vem det var men hon hade legat precis bakom ett tag som gick ut och skulle köra om i spåret jämte, åh nej tänkte jag och la i en högre växel, hon gick in bakom igen och oj va vi körde där! Haha men hon körde om mig efter en bit och jag fick se mig besegrad av henne.
Mot slutet av loppet började det snöa och då började snön frysa fast under mina skidor vilket gjorde att åkningen blev trög och det högg tag hela tiden, mitt i en nedförsbacke högg det och där dök jag, rakt ner i snön med magen före gled jag! Haha måste sett kul ut asså!
När jag kom i mål gick jag för att hämta ut mina överdragskläder samt leta efter pappa och de andra jag åkte med. jag hade lämnat ifrån mig nummerlappen och självklart kollade inte inte vilket nummer jag hade, Smarto så jag fick gå runt där i kylan i svettiga kläder och leta efter min påse med överdragskläder, tillslut hittade jag den! Jag Satte mig inne och väntade på pappa som inte svarade i telefonen. jag träffade lite folk jag kände. Tillslut kommer en av de som åkte med upp och sa, din pappa gick precis ut, han skulle se dig gå i mål tänkte han... HA jag var redan i mål, gött! Han sa till och med att han var stolt över mig och ja såhär i efterhand är jag nöjd men igår kändes det både bra och dåligt. Tiden blev 3 h 36 min på 42 km. 25 min snabbare än förra helgen! Slog Laila med ca 45 min vilket också känns riktigt bra och lyckades hålla undan för de båda andra från hillerstorp!
Idag har jag sjuk träningsvärk i magen, ingen annanstans, bara magen, men det måste väl bevisa att jag lärt mig att trötta ut magen istället för armarna precis som det ska vara. Kände mig stark igår så nu hoppas jag att den känslan kommer befinna sig i min kropp om två veckor då vasaloppet ska plöjas igenom, men då är det nästan dubbelt så långt.
Puss&kram
Linnea
