Tack för den!

Dagen har varit seg, tur att det var fika på jobbet så tiden rann iväg lite iaf, och gott fika var det också så jag åt.... haha
 
Sjuk träningsvärk har jag också, mage, lår, vader, bröst, biceps och triceps efter cykling och bodypump igår! haha
 
Men ändå tänkte jag att jag skulle träna terräng, distans med apladalens löparklubb, en på jobbet har tjatat och frågat om jag inte ska komma så idag tänkte jag att det var dags.
 
Jag åkte dit, vi började springa tillsammans, sen sa de "haka på någon bara, ingen lämnar någon", så jag hakade på en grupp som jag trodde inte skulle springa så fort, och till en början gjorde de inte det heller.
 
Vi sprang på SMÅ stigar, upp och ner, ner och upp gick det bland stenar, rötter, lera och gräs. Det var segt men det gick. Efter ca 4-5 km kom vi ut på en grusväg där vi skulle springa en bit sa de, då hade våran stora klunga delats upp så nu var det jag och tre till som sprang. De bestämde sig för att ta en intervall på grusvägen innan vi skulle in i skogen och springa igen, jag bestämde mig för att fortsätta i samma tempo då benen värkte. De sa att de skulle vänta längre fram där vi skulle svänga av in i skogen och där sänka tempot till det vi hade innan.
 
MEN....
 
Jag sprang och sprang och sprang och kom aldrig fram till där de väntade? Tillslut slutade grusvägen och där var jag i skogen igen ? Jaja, jag forstsatte, men insåg snart att de antagligen sprungit in i skogen utan mig och jag hade inte en blekaste aning om var jag var.. Är det så man gör mot någon man bjuder in första gången som aldrig sprungit där innan?
Jag fortsatte framåt och kom tillslut ut på en väg som ledde till en gård, där var det en tjej ute och gick så jag frågade snällt hur jag skulle hitta tillbaka till min bil, OJ får jag som svar, det är ju en bit.. Hmm, ja hittar man inte så vet man inte vilket håll man ska springa åt och utan telefon är det inte lätt.. Hon förklarade iaf och jag började springa/gå igen, vid detta laget var jag inte rädd längre utan mest sur och irriterad.
 
När jag tillslut hittade tillbaka till min bil såg jag att de flesta som var med och sprang hade åkt hem, eh tack för sällskapet ?
Jag tog min bil och åkte där ifrån utan att leta efter någon att säga till.. Åkte till gymmet och körde ett pass yoga i rörelse, bra faktiskt, går man på det några gånger så kan man nog faktiskt bli mer rörlig och vig så det rekomenderar jag :)
 
När jag kom hem från träningen fanns det mat förberett så nu har jag precis duschat, ätit korvstroganoff, nu ligger jag i soffan med A och kollar på film. Skönt att varva ner lite nu, imorgon blir en hektisk dag verkar det som :)
 
Puss och God natt :)
 
You will never know your limits until you push yourself to them

Kommentarer
Postat av: Anna

Vilka nötter!!! Ursäkta, men så där gör man inte. Tror de att man blir sugen på ett sånt pass till med dem?nej, tro inte de. Känner hur de kokar i mig(förlåt för min upprördhet)Usch, tur inte jag var med. Jag hade ju varit sist av alla och inte hittat hem heller :/

Svar: Du jag höll på att börja lipa typ :s nä så gör man verkligen inte! särskilt om man inte har kollat så den andra hittar!!
Linnea Park

2012-08-14 @ 23:48:46
URL: http://Overenskommelsen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0